Spänningarna mellan OpenAI och Microsoft, som länge framställts som strategiska allierade inom artificiell intelligens, begränsas inte längre till interna meningsskiljaktigheter. De tilltar nu så pass att det kaliforniska startup-företaget överväger ett uppseendeväckande juridiskt motdrag mot sin huvudinvesterare.
Bakom en tillrättalagd kommunikation och försonliga avsiktsförklaringar har förhandlingarna kört fast. Orsaken är OpenAIs vilja att omstrukturera sig till ett vinstdrivande bolag, i form av en så kallad public benefit corporation. En förändring som, enligt avtalet, kräver Microsofts godkännande. Men det gröna ljuset dröjer. Och det av en anledning: oenigheten gäller vilken framtida makt Microsoft skulle ha i den nya enheten. OpenAI skulle gå med på att överlåta upp till 33 % av det nya juridiska fordonet till sin historiska partner, men inte mer. Microsoft, å sin sida, kräver mer.
Utåt sett fortsätter alliansen att producera kraftfulla AI-verktyg, integrerade i produkter som Copilot eller hostade på Azure-infrastrukturen. I praktiken har balansen blivit skör. OpenAI står inte längre ut med exklusivitetskraven eller det tekniska beroendet av en enda molnleverantör, även om Microsoft numera har förlorat exklusiviteten för hosting. Att nu överväga Google Cloud markerar ett kursomslag.
Men det mest explosiva inslaget är ändå det som vissa OpenAI-chefer skulle kalla för “kärnvapenalternativet”. Enligt flera källor nära ärendet har företaget undersökt möjligheten att lämna in ett antitrustklagomål mot Microsoft till amerikanska tillsynsmyndigheter. Argumentet skulle bygga på Microsofts påstådda missbruk av sin dominerande ställning inom molntjänster och på avtalsklausuler som hämmar konkurrensen. Ett sådant steg skulle kunna utlösa en fullständig federal granskning av hela partnerskapet.
Innehållet i dessa konfidentiella diskussioner har läckt ut medan tiden rinner ut. OpenAI måste slutföra sin juridiska omvandling före årets slut, annars riskerar de att förlora upp till 20 miljarder dollar i potentiell finansiering. I ett klimat av regulatorisk osäkerhet hopar sig de juridiska hindren. Elon Musk har väckt talan för att ifrågasätta lagligheten i OpenAIs omvandling, som han anser strider mot det ursprungliga syftet. Även Meta har uttryckt sina betänkligheter och begärt att Kaliforniens justitieminister ska ingripa.
Brytningen har ännu inte blivit verklighet, men banden prövas hårt. Federal Trade Commission har dessutom börjat granska detta ovanliga partnerskap närmare, vars hybrida struktur väcker frågor om transparens och styrning. Storleken på Microsofts investering, uppskattad till 13 miljarder dollar, har redan väckt kritik i branschen, särskilt från direkta konkurrenter som Google.
Bakom kulisserna fortsätter diskussionerna. De båda företagen försäkrar att de förblir optimistiska om att samarbetet fortsätter till 2030, i enlighet med nuvarande avtalsvillkor. Uttalanden som dock knappast döljer de hårda förhandlingarna, där framtiden för en av de mest inflytelserika aktörerna inom artificiell intelligens kan stå på spel.